Som jag skrev i ett tidigare inlägg, att den svårate tiden detta år varit: att lära sig leva ensam! Jag har så svårt att vara själv, jag gillar inte ens tanken. Inann jag träffade anders hade jag mer eller minde alltid varit själv. Visst att jag hade ett eller annat flyktigt förhållande, men ingen riktig trygghet. Jag tycker om att ha folk omkring mig, för det ger mig trygghet! Nu när jag varit sjuk har jag fått så bra hjälp av mina vänner, de har kommit med mat, cola och film och verkligen pysslat om mig! Igår hade jag väldigt svårt att vara ensam, så Johanna och Astrid kom förbi mig och höll mig sällskap till jag somnade. Så gulligt! Sen hittade jag denna lapp på mitt kylskåp idag när jag kom hem från jobbet.